Risikoanalysen enligt GwG (den tyska penningtvättslagen) spelar en avgörande roll för att undvika fel och säkerställa ett effektivt genomförande av efterlevnad av penningtvättsregler.
Denna artikel fokuserar huvudsakligen på den icke-finansiella sektorn.
Sammanfattning
- Betydelsen av risikoanalys enligt GwG: Risikoanalysen är en central aspekt av penningtvättslagen (GwG) som stöder förebyggande och bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism genom ett riskbaserat tillvägagångssätt. Den kräver att företag implementerar en effektiv riskhantering som tar hänsyn till affärsaktiviteter och tillhörande risker, samt anpassar interna säkerhetsåtgärder i enlighet med den egna risikoanalysen och nationella risikoanalyser.
- Genomförande och anpassning av risikoanalysen: Risikoanalysen måste anpassas individuellt till arten och omfattningen av företagets affärsverksamhet. Härvid måste lagstadgade riskfaktorer samt insikter från den nationella risikoanalysen integreras för att möjliggöra en omfattande utvärdering och hantering av potentiella risker.
- Implementeringssteg och övervakning av risikoanalysen: Implementeringen av risikoanalysen sker i flera steg, med början i en inventering och identifiering av risker, följt av kategorisering och viktning av riskerna. Slutligen ska interna säkerhetsåtgärder implementeras baserat på denna analys och ses över regelbundet för att säkerställa en dynamisk och kontinuerlig övervakning av affärsrelationerna.
Innehållsförteckning
Varför är en risikoanalys viktig?
Vad är den rättsliga grunden för risikoanalys?
Implementera risikoanalys: Steg för steg
Steg 1: Inventering
Vi har listat några exempel på riskfaktorer för en potentiellt låg risk (Bilaga 1) och en högre risk (Bilaga 2). Därefter följer en sammanfattning av riskerna för vissa branscher enligt den nationella risikoanalysen:
Steg 2: Identifiera risker
Faktorer för potentiellt låg risk
- Kundrisk
- Offentliga företag noterade på en börs som omfattas av upplysningsplikt (på grund av börsregler eller lagar) som säkerställer rimlig transparens avseende den verkliga huvudmannen.
- Offentliga förvaltningar eller företag.
- Kunder med hemvist i geografiska områden med lägre risk.
- Produkt-, tjänste-, transaktions- eller distributionskanalsrisk
- Livförsäkringar med låg premie.
- Försäkringsvillkor för pensionsförsäkringsavtal utan återköpsklausul eller möjlighet att tjäna som säkerhet för lån.
- Pensionssystem och pensionsplaner som drar avgifter från lönen och inte tillåter överföring av rättigheter.
- Finansiella produkter eller tjänster som syftar till ”financial inclusion”.
- Produkter där risker styrs genom begränsningar eller transparens (t.ex. vissa typer av e-pengar).
- Geografisk risk
- Medlemsstater.
- Tredjeländer med effektiva system för att förebygga, upptäcka och bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism.
- Tredjeländer med låg grad av korruption och annan kriminell verksamhet.
- Tredjeländer som effektivt implementerar FATF:s rekommendationer.
Faktorer för potentiellt högre risk
- Hög penningtvättsrisk: Notarier är typiskt sett involverade i fastighetsaffärer, vilket innebär en ökad penningtvättsrisk. Deras engagemang i företagsetableringar innebär också risker.
- Roll som tjänsteman: Som tjänstemän agerar notarier offentligrättsligt i all sin verksamhet, vilket kräver särskild omsorg och ansvar.
- Motsättningar mellan lag och yrkesregler: Notarier måste beakta både den federala notarieordningen och penningtvättslagen, vilket kan leda till konflikter.
- Tillsyn av lagmansrättens presidenter: Övervakningen av notarier utövas inte av en kammare, utan av presidenterna för respektive lagmansrätt.
- Särskilt fokus på klientmedelskonton: Dessa konton är sårbara för penningtvätt, särskilt i samband med kontant- och utlandsbetalningar.
Riskfaktorer GwG: Revisorer
- Medelhög penningtvättsrisk: Revisorer har djup insyn i företags ekonomi och strukturer, vilket utgör en potentiell risk för penningtvättsaktiviteter.
- Kännedom om den verkliga huvudmannen: Deras förmåga att identifiera den verkliga förmånstagaren i ett företag är både en styrka och en riskkälla.
- Tillsyn av revisorssamfundet: Det specifika samfundet för revisorer spelar en viktig roll i tillsynen och kontrollen av sina medlemmar.
- Risk genom målvaktskonstruktioner: Särskilt inom fastighetssektorn bör revisorer vara uppmärksamma på risken med sådana konstruktioner.
Riskfaktorer GwG: Advokater
- Hög penningtvättsrisk genom klientmedelskonton: Advokater förvaltar ofta klientmedelskonton som kan missbrukas för penningtvätt.
- Tillsynsfunktion genom regionala samfund: Utöver intressebevakning sköter dessa samfund även penningtvättstillsynen.
- Risk genom internationella betalningar och kontantbetalningar: Transaktioner som sker kontant eller från riskländer kräver ökad uppmärksamhet.
- Engagemang i fastighetsaffärer och företagsetableringar: Dessa områden är särskilt sårbara för penningtvätt.
Riskfaktorer GwG: Skatterådgivare
- Medelhög penningtvättsrisk: I likhet med revisorer har skatterådgivare detaljerad insyn i företags ekonomi, vilket kan missbrukas.
- Identifiering av interna avvikelser i företag: Deras roll gör det möjligt för dem att identifiera anomalier som kan tyda på penningtvätt.
- Tillsynsfunktion genom yrkesspecifika samfund: Även skatterådgivare omfattas av en strikt övervakning och reglering genom sina samfund.
- Betydelsen av fortbildning: Kontinuerlig vidareutbildning krävs för att hålla jämna steg med föränderliga lagar och regler.
Riskfaktorer GwG: Fastighetsbranschen
- Hög ekonomisk betydelse: Fastigheter är attraktiva investeringsobjekt på grund av höga transaktionsvolymer och värdestabilitet.
- Döljande av medlens ursprung: Genom komplexiteten och de juridiska utformningsmöjligheterna i fastighetstransaktioner kan medlens ursprung döljas.
- Anonymitet vid share deals: Förvärv av fastigheter via share deals gör det möjligt att dölja ägarens identitet bakom företagsstrukturer, varigenom anonymiteten bevaras.
- Hög transparens, men risker vid verkligt huvudmannaskap: Trots de ägarförhållanden som finns registrerade i fastighetsregistret kan tilldelningen av tillgångar försvåras om det verkliga huvudmannaskapet och det formella ägandet skiljer sig åt.
Risk för komplexa - företagsstrukturer: Komplexa företagsnätverk och användning av förvaltningskonstruktioner ökar risken för penningtvätt.
- Undandragandemekanismer: Reformerade lagar kan leda till en övergång från köp till förhyrning av lyxfastigheter för att tvätta pengar.
- Ökad betydelse för uthyrningsmäklare: Med den nya regleringen under penningtvättsdirektivet blir även uthyrningsmäklares roll vid höga hyror mer relevant.
- Användning av auktioner: Exekutiva auktioner används alltmer för att förvärva fastigheter med misstänkta medel.
Hur hjälper Nect?
Steg 3: Kategorisera riskgrupper
Risker måste delas in i riskgrupper och utvärderas utifrån sin betydelse. Denna utvärdering sker vanligtvis i tre steg: hög, medel och låg.
Det är dock möjligt att anpassa denna klassificering genom att antingen lägga till fler kategorier eller reducera till färre. Till exempel omfattar kategorin ”hög” riskfall som träffar lagstadgade högriskklasser eller som genom egna bedömningar klassas som höga. ”Medel” avser fall som varken klassificeras som höga eller låga, och ”låg” avser situationer med bevisat låg risk.
Olika metoder kan användas för riskbedömning, inklusive system med variabel eller fast viktning av riskfaktorer. Dessutom kan automatiska kriterier för kundklassificering eller säkerhetsåtgärder fastställas. Avvikelser måste dokumenteras, varvid även resultat från nationella analyser av penningtvätt och finansiering av terrorism ska beaktas.
Steg 4: Interna säkerhetsåtgärder
Resultaten från identifiering, kategorisering och viktning av riskerna ska implementeras inom ramen för de enskilda interna säkerhetsåtgärderna, genom att dessa i princip ska härledas från eller motsvara resultaten av risikoanalysen.
Precis som i riskhantering generellt ska man även vid genomförandet av de enskilda förebyggande åtgärderna i varje enskilt fall gå till väga med större omsorg ju högre riskpotentialen är.
De vidtagna interna säkerhetsåtgärderna ska ses över och vidareutvecklas med hänsyn till resultatet av risikoanalysen.
Steg 5: Regelbunden övervakning
Enligt lagmotiveringen till § 10 st. 1 nr 5 GwG ska en kontinuerlig dynamisk övervakning av affärsrelationen ske, inklusive de transaktioner som genomförs under dess gång, och i detta sammanhang ska en avstämning av kundprofiler mot respektive transaktionsbeteende göras.
Dynamisk övervakning innebär härvid ett rimligt beaktande av insikterna från affärsrelationens förlopp. Med den kontinuerliga övervakningen ska det fastställas om den löpande affärsrelationen vid genomförandet av enskilda transaktioner uppvisar konkreta avvikelser eller relevanta skillnader från kundens tidigare beteende.
Indicierna ska definieras företagsspecifikt. Därvid ska resultaten från risikoanalysen ligga till grund.
