Den verkliga huvudmannen – förkortat UBO (ultimate beneficial owner) på engelska – är en viktig person i ett företag eller en organisation. I den här artikeln kommer vi att undersöka definitionen av verklig huvudman närmare samt förklara den juridiska bakgrunden till begreppet.
Sammanfattning
- Den verkliga huvudmannen har mer än 25 % av rösterna, mer än 25 % av aktiekapitalet eller jämförbar kontroll över ett företag.
Sedan 2021-08-01 gäller en aktiv rapporteringsskyldighet för alla berörda företag och organisationer. - I transparensregistret måste namn, födelsedatum, nationalitet och ägarandelar för de verkliga huvudmännen registreras.
Innehållsförteckning
Definition av verklig huvudman enligt penningtvättslagen
- mer än 25 % av aktiekapitalet
- mer än 25 % av rösterna
- jämförbar kontroll som punkt a. & b. över företaget
- Juridiska personer – GmbH, UG, e.V., AG, etc.
- Registrerade personbolag – GbR, OHG, KG etc.
Juridisk bakgrund & betydelse av begreppet
Vilka särdrag finns att beakta för aktiebolag?
Om avtalsparten är ett börsnoterat aktiebolag (AG) kan man under vissa förutsättningar avstå från att fastställa verkliga huvudmän.
Så snart avtalsparten är ett icke-börsnoterat aktiebolag (AG) måste den verkliga huvudmannen fastställas.
För registrering i transparensregistret för börsnoterade bolag gäller följande:
“Penningtvättslagen 20 § 1 mom. 1 st. GwG innehåller ingen undantagsbestämmelse för bolag som är noterade på en organiserad marknad enligt 2 § 11 mom. WpHG .” – Transparensregistrets FAQ
Vem är inte en verklig huvudman och varför?
Vad är en fiktiv verklig huvudman?
Exempel på en fiktiv verklig huvudman
Indirekt ägande: När föreligger indirekt kontroll hos den verkliga huvudmannen?
- det har rätt att utse eller avsätta majoriteten av medlemmarna i det organ som bestämmer finans- och affärspolitiken i ett annat företag, och det samtidigt är delägare (290 § 2 mom. nr 2 HGB),
- det har rätt att bestämma finans- och affärspolitiken på grund av ett kontrollavtal som ingåtts med ett annat företag oder på grund av en bestämmelse i det andra företagets stadgar (290 § 2 mom. nr 3 HGB) eller
- det, vid en ekonomisk bedömning, bär majoriteten av riskerna och möjligheterna i ett företag som tjänar till att uppnå ett snävt avgränsat och exakt definierat mål för moderföretaget (specialföretag), jfr 290 § 2 mom. nr 4 HGB.
Vad gäller för den verkliga huvudmannen i ett GmbH?
De ovan nämnda principerna gäller i lika hög grad för den verkliga huvudmannen i ett GmbH (Gesellschaft mit beschränkter Haftung). Om flera personer vardera innehar en andel på mer än 25 %, har GmbH:t följaktligen flera verkliga huvudmän. I fall av komplexa ägarstrukturer – man talar också om flerstegsägande – och koncernförhållanden är det avgörande om den fysiska person som står bakom mellanbolaget på den andra eller en högre nivå faktiskt kan utöva kontroll.
Exempel på flerstegsägande

Vem är skyldig att fastställa den verkliga huvudmannen?
- Advokater
- Skatterådgivare
- Notarier
- Banker
- Fastighetsmäklare
- Varuhandlare
- Förmögenhetsförvaltningsbolag
- Revisorer
- Försäkringsbolag
Fastställande/identifiering av den verkliga huvudmannen enligt penningtvättslagen
Identifieringsprocess
Det första steget bör vara att vända sig till transparensregistret. Där måste företag ange den verkliga huvudmannen. Ett utdrag från det aktuella företaget bör ge information om motpartens verkliga huvudmän.
Avtalsparten ska tillhandahålla dokument för identifiering av den verkliga huvudmannen till det företag som är skyldigt enligt GwG, i enlighet med 11 § 6 mom. GwG Att tillhandahålla dokument för identifiering av den verkliga huvudmannen.
En annan process för att identifiera den verkliga huvudmannen innefattar granskning av handlingar som bolagsavtal, ägarhandlingar och registerutdrag. Det kan också vara nödvändigt att inhämta information från de berörda personerna själva.
Om ingen tydlig identifiering av den verkliga huvudmannen är möjlig efter en grundlig undersökning, betraktas verkställande direktören för GmbH:t som den verkliga huvudmannen.
I Tyskland är identifieringen av den verkliga huvudmannen obligatorisk enligt penningtvättslagen (GwG). Företag är skyldiga att fastställa och dokumentera identiteten på den verkliga huvudmannen för att förhindra penningtvätt och annan illegal verksamhet.
Vilka utmaningar och lösningar finns vid identifieringen?
Identifieringen av den verkliga huvudmannen kan medföra vissa utmaningar. Ibland är information inte lättillgänglig eller de berörda personerna är inte samarbetsvilliga. Det är viktigt att hitta lösningar för att övervinna dessa hinder. Detta kan till exempel uppnås genom samarbete med myndigheter eller användning av tekniska lösningar för dataanalys och verifiering.
Hur hjälper Nect?

Transparensregistret: När måste jag rapportera de verkliga huvudmännen?
Exkurs – Vad är transparensregistret?
”Ny” reglering från 2021-08-01 – Aktiv rapporteringsskyldighet
Fram till 2021-08-01 var registrering i transparensregistret inte nödvändig om informationen om de verkliga huvudmännen redan var elektroniskt verifierbar från de handlingar som anges i 22 § 1 mom. i penningtvättslagen (GwG). Detta inkluderar handlingar från handelsregistret, partnerskapsregistret, kooperativsregistret, föreningsregistret eller företagsregistret. I detta fall kunde den så kallade ”rapporteringsfiktionen” enligt 22 § 2 mom. GwG tillämpas.
Denna bestämmelse om automatisk rapportering upphörde dock 2021-08-01 i samband med ikraftträdandet av lagen om transparensregister och finansiell information (TraFinG).
Från och med nu måste även företag och organisationer som tidigare undantagits från automatisk rapportering omedelbart registrera och rapportera sina verkliga huvudmän separat i transparensregistret (aktiv rapporteringsskyldighet).
